Barnet:

Precis som en nyfödd.

I den här veckan har ditt barn nästan helt växt i sin skrynkliga hud. Huden är jämn och fin eftersom fettet under huden nu är fullt utvecklat. Ansiktet är lite rundare och huvudets diameter är 90 millimeter.

Barnet kan få hicka då och då. Det beror på all andningsträning som pågår som en förberedelse för livet utanför magen.

Nu kan ditt barn göra allt som en nyfödd kan.

Hon eller han har sjunkit ned ännu längre i ditt bäcken. De flesta barn ligger med huvudet nedåt. Bara ett fåtal ligger med rumpan först. Om så är fallet är det nu dags att försöka vända barnet.

Mamman:

Bara en månad kvar!

Din livmoder når förmodligen upp till revbenen.

Runt vecka 32–34 kommer din barnmorska eller läkare att känna på magen för att avgöra hur barnet ligger därinne. Det här kan ha ändrats många gånger under graviditeten. Vid vecka 34–36 lägger sig barnet vanligtvis i rätt läge och håller sig där.

Har du sett om din mage har sjunkit något? Har magen blivit lägre? Du kanske får lite lättare att andas.

Även om det är lättare att andas är det inte ovanligt att du känner dig lite ledsen och irriterad nu. Du sover förmodligen dåligt, har ont i ryggen, känner dig stor, blir andfådd av ingenting och svettas mer än vanligt. Allt det här är normalt, även om det inte är någon direkt tröst. Nu pratar vi om något gladare i stället. Hur vet man att förlossningen har börjat?

Du har kanske redan har känt av förvärkarna? (Riktiga värkar kommer mer regelbundet och blir starkare och starkare med tiden. Riktiga värkar kan inte vilas bort. De slutar inte.) Ett första tecken kan vara att du ser slemproppen, som består av geléliknande slem som har täckt livmoderhalsen under de senaste nio månaderna. Det kan fortfarande dröja innan förlossningen börjar – men det är ett tecken.